Jag besöker äntligen HC Andersenmuseet i Odense

Jag besöker äntligen HC-Andersens museum i Odense idag, på vår resa genom Skåne och Danmark, något jag tänkt på att göra under många år. Sagan står mig väldigt nära och HC Andersens sagor har
jag läst både som barn och vuxen.

Minns mycket väl att jag fick Snödrottningen som bilderbok en julafton, jag var kanske 8-9 år för jag minns att jag läste den själv och skrämdes men också fascinerades av bilderna och kunde inte låta bli att läsa den om och om igen...undrar om jag har den kvar?

Självklart också Stor-Klas och Lill-Klas, Den fula ankungen, Prinsessan på ärten, Näktergalen, Den lilla sjöjungfrun, Den ståndaktige tennsoldaten,  men det är kanske främst genom en kär vän som brukar gestalta HC själv och berätta om hans historia, som jag de senaste åren verkligen velat besöka museet.

Min käre vän Björn de Verdier, den bäste HC Andersen som jag har träffat.

Det var som romanförfattare, inte sagoberättare, som H C Andersen började sin litterära bana. Han skrev dessutom reseskildringar, dramatik, lyrik. Jag förundras över det jag läser om honom och hans liv i de tror jag ca 60-tal text och bildmontrarna.

Ju mer jag går runt på museet så ser jag honom som pojken som fullbordade det mest imponerande levnadsloppet. Uppvuxen i djupaste fattigdom i Odense och med ett tungt släktarv att bära på – farfadern var sinnessjuk och modern på sin ålderdom förfallen och alkoholiserad – ändå lyckades han sega sig upp till positionen av världsförfattare. Han föddes 2 april 1805 i Odense och levde tills han blev 70 år och dog den 2 augusti 1875 i Köpenhamn, han blev ju mest känd för sin bok - eventyr, forteller for börn.

Redan under hans levnad översattes dessa till fler än 10 språk, och därefter till mer än 150. Andersen skrev över 200 sagor, 1 000 dikter, 6 romaner och 50 skådespel. Förundrad går jag runt i biblioteket och ser alla dessa utgåvor.

Här är en.....

Men han var också otrolig på att klippa ut figurer ur papper, vilket han gjorde som förströelse och för underhållning inför vänner och gäster som han umgicks med om aftonen........ja ha , jag försöker se det framför mig...HC sittandes med en jättejärnsax och stora händer och fötter i storlek 47..och runt bordet sitter man och ser på hur han klipper fram den en och andra udda figuren...hmm lördagsnöje javisst!

Trots flera stora förälskelser blev han ogift, en var till sångerskan Jenny Lind. Det sägs att han skrev Näktergalen till minne av henne och det var därför hon kallades den svenska näktergalen. Men hon tackade nej till hans frieri och lyckades göra det fint på en gemensam fest, som de båda var på flera år efter hans förfrågan om giftemål...han måste ha undrat?!

Men fint var de,t och intressant var det. och gla är jag. för att jag äntligen kom till HC Andersens hus i Odense!

Jag hade hoppats kunna besöka Fyrtöjet ett kulturhus för barn och unga som Odense byggt upp inspirerat på HC Andersens sagor men just idag hade höstsäsongen börjat och det var endast öppet tis-tors för skolor och på helgerna för familjer. ....Men vad gör då en

barnkulturkonsulent från Göteborg? ................
Jag hänger utanför entrén tills jag skymtar en rar liten man som just tänker tända sin pipa innanför dörrarna, han ser mig och undrar varför jag står där och öppnar dörren och släpper in mig med en frågande uppsyn och jag försöker förklara att jag jobbar i Göteborg som................ och då går dörren igen och vi hamnar inlåsta i utrymmet mellan entrén och ingången till Fyrtöjet, hoppsan. Han knackar hårt på ingångsdörren och till sist öppnas den av en kvinna som är lika frågande som den rara mannen....men nu är jag ju inne!! Hurra!

Jag hälsar och vi talas vid lite och sedan får vi en kort rundvandring i det mycket inspirerande huset som döljer en hel värld av i år Den lille havsfruen. Allt är idag tyst, här är inga barn, rummen är upplysta med dagsljus i stället för spännande mörker och kläder och smink som barnen ikläds i då de besöker hänger fint på rad i väntan på att de ska komma och vara med i äventyret. Ett äventyr där där det i hög grad handlar om längtan, och att befinna sig i sina drömmars plats, där under havet med havsdjur, sjunkna skepp och allt som väcker lust till lek allt ledsagat med ljus och ljud. Men jag tackar för att jag fick komma in och den lille rare mannen står leende utanför och suger på sin nystoppade pipa då vi går ut genom den stängda entren.