Husvisningar på Tjörn

I mina fantasier och drömmar har jag tittat på, renoverat, byggt till, möblerat och flyttat in i sommarhus som legat på badrocksavstånd till havet med lummig grönska, hallonbuskar, syrenberså och en trappa för morgonkaffet, under 25 års tid. Kanske igentligen mycket längre än så .......

Minns att jag som liten fantiserade mycket och lekte ofta ensam i mina fantasilekar. Ofta smög jag in på tidiga mornar på min systers toalett(hon hade egen då det ändå var hon som hade de långsta besöken där) målande svarta eyeliner och toperade sitt blonda svall på mitten av 60-talet. Dessa lekar minns jag väldigt klart men de tänker jag inte skriva om nu däremot om att dessa lekar oftast utspelade sig i "mitt eget sommarhus" Men något "eget sommarhus" har det inte blivit men många fantastiska minnen får underbara sommarvistelser i sommarhus som vi hyrt under dessa 25 år.

I söndags var det ändå så att det var dags för två husvisningar på Tjörn.....I Skogsborg som ligger strax innan Kyrkesund ( vilket är en trevlig plats med fina omgivningar) hade vi i annons sett "Charmig välplanerad tegelvilla belägen på trevlig trädgårdstomt med soliga uteplatser"

Fukt, spindelväv,mjuka bågnade plastmattor på golv och en mögellukt som mäklaren beskrev som kondens då huset stått tomt sedan november. Jag hör hur mäklaren talat om kondensen med alla som anländer med förväntningar så som vi . Vi ser på varandra och jag tänker hur tänkte hon mäklaren då hon öppnade upp för visning i detta hus denna soliga söndagsförmiddag.

........Sa jag att trädgården också var helt igenvuxen och trots solig förmiddag låg de soliga uteplaterna i skugga.

Nästa visning var ett hus som låg fint och gränsade till naturreservatet, en mycket stressad mäklare möter oss och är just påväg därifrån då vi kommer då han var tvungen att åka vidare tidigare.... vi springer igenom huset som är mycket fint renoverat och som har ett fint trädäck i sydvästläge, tyvärr fanns där inte vatten och avlopp, och mäklaren trodde kanske att ägaren kanske hade talat med kommunen om att det eventuellet skulle vara möjligt attborra för brunn om avloppet tja det visste han inte, en mycket söndertrasad brassestol stod på altanen utanför gäststugan och gav ett övergivet intryck....varför hade inte mäklaren plockat bort den.....

Senare i veckan var vi på en egen bokad visning med en mäklare som visste att vi var intresserade då vi hade tittat tidigare på huset , huset är också beläget i det trevliga Skogsborg och vi ville verkligen att det skulle vara något för oss. Lojt öppnade hon dörrar till huset gäststuga och leksstuga och vi gick runt och tittade....pratande i telefon iaktog hon oss då vi gick in och ut. Svarar på våra frågor med - Det känner jag inte till eller tyvär ägaren vet inte.....Vattenpölar i krypgrund och fuktig cellplats under golvet och lite för litet hus gjorde trots allt att då i åkte hem insåg att det var inget för oss. Men mäklaren då ... ja hon verkade inte som hon heller ville sälja och under vår hemväg ställer jag mig frågan. -Kommer dessa mäklare som vi träffat under dessa visningar någon gång få något sålt?

(Bilden har inget att göra med visningarna, bara två rara sjöbodar i Smögen, styrbord och babord kanske?)

Magnus bjuder in till morgonpromenad

Det är torsdagsmorgon i huset i Gravarne, allt är tyst och stilla och det är bara vi två.

Vi körde A till Uddevalla igår och E till buss för att åka hem till stan och träffa P.

Hon anländer senare tillsammans med J och F och det blir trevligt.

-Morgonpromenad säger M då vi vaknar till en stilla solig morgon? Vi går strandpromenaden mot bron och uppför bergets hundra trappsteg för att nå brofästet. Från brofästet har vi en vidunderlig utsikt över Gravarne och ut mot Hållö med sin karaktäriska vy med de röda husen och Hållö fyr! Vi går över bron och möter morgonjoggare och hundrastare av olika slag. Vi går mot hamnen och den riksbekanta smögenbryggan som under sommaren sjuder av liv och aktiviteter. Hamnen är full av båtar och fiskeauktionen är precis avslutad när vi promenerar bort till "Skärets" och slår oss ner för en god frukost.

Vi ser folk vakna till i sina båtar och göra sina morgonbestyr. Med kaffe och smörgås slår vi oss ned vid ett trevligt bord. Brevid sitter tre kvinnor, nyligen uppstigna ur en tjusig sittbrunn, med kaffe reflekterandes över gårdagskvällen och livet på sjön iklädda de helt "rätta kläderna" synonymt för de jetset jag fördomsfullt dömer de för! Plötsligt drar en stor trut förbi och släpper sin avföring rakt på de mörkblå seglarshortsen på den kvinna som talar mest av de tre, hon tjuter till och mycket förorättad går hon in och upp till andra våningen för att tvätta bort eländet! De andra två sitter kvar och fortsätter samtala som om ingenting hade hänt. Vi dricker vårt kaffe och funderar på om tysken med den fina träbåten på 42 fot har tänkt att ge sig av snart... Vi ser honom förbereda seglen och tampar.

- Vet ni vem som verkligen hjälpte mig att tvätta rent mina shorts där uppe?!! Den unga kvinnan kommer ner från övervåningen upphettsad, Pål Svensson!! Ni vet, konstnären, verkligen gjorde rent mina shorts! Hon möts av de andra som med gapande munnar häpnar över vad hon säger och som om de inte tror henne går de raskt upp för att kolla efter om det verkligen kunde vara han! Snart lämnar de tre "skäret" och går mot båten för ännu en dag vid smögenbryggan, för seglar gör inte alla vid denna brygga. Tidningsbudet kommer och slänger ut dagstidningen på båtarnas fördäck och restaurangägarna drar släpkärror med färska grönsaker och fat med öl mot en ny dag. Själva dricker vi upp det sista avkaffet, går mot Zitabåtarna och åker över till Gravarne. Jag tänker... på hur livet ter sig, ....ganska så härligt ändå.

Att flytta in Gravarne

Tänk hur lätt det går att bo in sig i ett kärt gammalt hus. Det är sen kväll när vi anländer till Trappan 3 som adressen är för detta hus som ligger i en trappa uppe på berget i Tjuvsund, tidstypiskt på stadig granitgrund. Här bor man i den salta luften med karga och mjuka inbjudande klipphällar och havet med sin styrka och skönhet som omsluter och som är ständigt närvarande.

Karl Allan Karlssons fina rederi med Zitabåtarna tar resenärer över sundet till Smögenbryggan. Båtarna som transporterat folk mellan samhällena sedan 1927 ( alltså flera år innan Sten A Olsson) är byggda helt i ek av familjen Karlsson själva och den fjärde generationen står vid rodret då vi tar oss över.

På bryggan vimlar det av båtfolk och bryggshoppare som söker efter sommarens fynd bland dessa lustfyllda sjöbodar. Och så norrmän..... lika många som de utreade foppatofflorna som pryder varanna sjöbodsvägg i alla kulörer som man kan tänka sig..nu endast 39 kr paret!

N och E går som på snitslad bana in och ut genom bodarna och jag och M följer trogna efter..eller nä M slinker in i egna som bodar och fyndar både hamparep och mässingskrok.

Zitabåten tillbaka och härlig middag på altan om än något stark då jag inhandlat fel chilipeppar på Ica Skeppet i morgonrusningen. Hej då M och N och vi tar en kvällspromenad utmed kajen och insuper skärgårdslivet i Gravarne.