Jag var med en syjuntegrupp på Cirkus Cirkör- Knitting Peace

Jag var med en syjuntegrupp på Cirkus Cirkör – Knitting Peace på Stora teatern i Göteborg för någon vecka sedan….Kul  var att de hittat föreställningen utifrån sitt intresse just att hantering av  garn i olika former som stickning, virkning brodyr m.m.  Jag har haft möjlighet att köpa en del av deras alstrer och de är alla konstnärer i sig som nu var för att titta på någon annans konst. Tanken är för mig underbar och därför var jag extra glad att få gå dit med just dem.

Den vackra scenografin och den stillsamma inledningen i denna föreställning där en ur gruppen står stilla står längst fram på scen …stilla i vitt med vitt garn.. det ger försmak. Varsamt och en efter en presenteras de som ingår i ensamblen  och omvarannat får vi ta del av  lindans och akrobatik med livestickning.  Med mycket poesi , svett  och muskler rör de sig över och på scenen och ibland mycket högt över scenen. Det är stundtals väldigt vackert. Det som tilltalar mig mest  är när en mycket stor stålkorg hissas långsamt ner från hög höjd och  och där fem dansare och akrobater  en efter en klättrar upp för att sedan tillsamman med sina tio armar rakt upp i luften sticka ett nät som träs över stålkorgen. Även den fantastiska trasselakt i den mäktiga väggen av olösta trådar och stickningar blir vacket i sin symbolik och  jag ser en  tydlig och stark kamp där, som är något mer än det övrigt vackra i föreställningen. Kanske är just det som föreställningen är …vackra bilder som tillsammans med den starka musiken, och artisternas ibland hisnade och andhämtande konster som jag har med mig när jag lämnar lokalen.  Men som nästan alltid då jag sjunker ner i en röd samhetsfotölj i mörker så knoppade jag in en liten stund i första akten, lutande mitt huvud mot en sann stickerska i en syjuntegrupp!