Visst brukar jag lyssna mycket på musik, visst brukar jag vara mycket ute på olika evenmang och lyssna , se och uppleva. Men i går kväll hände det att musiken bara gick direkt in i kroppen. Ljudvågorna stormar in och tonerna blev som i en av låtarna av en norsk musikant sjungande och blev ett med själen. Då kom den, den överraskande och självklara känslan .....att det är ju så här det ska va, och jag kände bara att det är den här musiken, som gör mig lycklig!
Elgittar och elfiol delade melodin Kenny Håkansson och Mats Glenngård lika flyhänta med fingrarna som J sa och två basar och komp från trummor och djembe vilket diskuterades mycket i mitt sällskap om det nu verkligen behövdes två basister.........Musiken hade ett ständigt närvarande sällsamt vemod utan för den skull att ledsamheten tog överhand, som folkmusik då den är som bäst och jag ville inte att de skulle sluta. Köpte den senaste plattan och gick hem bäddade ner mig och lyssanade alla tio spåren innan jag somnade lycklig brevid M!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar